åren susar som bin iväg

Idag har vi firat min yngsta brors födelsedag här hemma. En än gång har huset vart fullt med människor. Våra kalas är allt annat än stillsamma kalas, där alla gäster samlas runt ett bord och leker döva. Här har alla barn spring i benen då det spelas fotboll, de vuxna sitter och dricker kaffe medan de har livliga diskussioner om allt mellan himmel och gjord och de lite äldre barnen (tonåringarna eller hur man skall uttrycka sig om mig och andra i min ålder) samlas tillsammans för tala om lite andra saker. På våra födelsedagsfester hörs det skratt, mycket skratt.
Uppe på min balkong idag på kalaset, kom jag, min kusin och min småkusin att tänka på hur vi skall fortsätta hålla kontakten i framtiden. Det var skönt att få tala ut såhär bara vi flickor en gång. Kommer verkligen kännas tomt sedan då jag börjar i en skola där jag på min klass bara känner en annan människa. Vet inte hur jag skall klara av det, men hoppas det går. 

födelsedagsbarnet i egen hög person