Skriver inte detta inlägg för att få uppmärksamhet. Jag har i flera års tid hållet detta inom mig men nu måste jag göra något åt saken.
Hur det känns att känna sig mindre värd, det är någonting jag har upplevt några gånger. Att känna sig orespekterad av någon du haft vid din sida en längre tid. Jag vet hur det känns. Det är hemskt, otroligt hemskt. Att varje dag ha någon som kritiserar allt det du gör. Detta kanske låter konstigt, men det finns faktiskt en varelse, människa, flicka (ja, det är jag) som känner just så här och jag skojar inte med det här. Detta är rena rama mardrömmen. Det blir värre för varje dag som går. Då jag försöker somna på kvällarna snurrar det tankar i mitt huvud om att det är jag som år problemet till alla dessa problem. Att det är jag själv som skapar dehär problemen för mig. Det är jag som är monstret i mina drömmar. Monstret om skapar problem för sig själv och sin familj. Monstret som inte duger till något annat än att skrika, tjata, kritisera på.
Detta har hållit på en lång tid. Jag har inte villat, inte vågat, inte kunnat berätta detta förän igår. Det kändes tungt, men ändå sköt. Dåligt samvete är någonting jag har fått tackvare detta. Och det blir bara värre ju längre jag håller detta "skit" inom mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar